Ljus kan bli till mörker
så obönhörligt fort
och allt som verkat litet
blir uppslukande stort
Tiden blir en fästning
där varje litet val
är inlåst och förstenat
och göder samvetskval
Minnesbilder spelas
på nytt och om igen
i drömmar och i tankar
betvivlas sanningen
Mörkret verkar evigt
och ljuset fjärran bort
glädjen oåtkomlig
så obeständigt kort
Bevara då en ljusglimt
låt varje hopp får gro
längst in i all förtvivlan
finns frön av framtidstro
©JessicaMarieOlsson2015
©JessicaMarieOlsson2015
Så fin dikt! Är det okej att läsa upp den på en sinnesrogudstjänst om jag berättar att du är författaren?
SvaraRaderaHej! Du får gärna läsa upp min dikt. Jag blir bara glad om min poesi kommer fler till del och kanske kan beröra några hjärtan här och var. ❤️
SvaraRadera❤️
SvaraRaderaTack för din fina dikt som går rakt in i hjärtat och värmer.
SvaraRadera