Världen står i brand

ett nytt decennium dagas
och världen står i brand
jag ser hur ondskan frodas
ur sinnen, över land

i oförstånd och ilska
föds agg och nonchalans
i trångsynthet och vrede
förloras all balans

jag känner mig så maktlös
så liten på vår jord
vad hjälper mina bidrag?
vad hjälper mina ord?

i natt så brinner världen
likväl som varje natt
och fattigdomens plågor
stjäl hopp och lyckoskratt

jag ser mig själv i spegeln
med skuld och vankelmod
och önskar jag förmådde
att undsätta vår jord

©JessicaMarieOlsson2020
(bild från Pixabay)

Jag fruktar inte döden

Jag fruktar inte döden
jag tror på evig tid
jag litar helt och trofast på
att själen där får frid

Jag fruktar bara stunden
just innan allt tar slut
att hjälplöst tvingas inse
hur allting blev tillslut

Jag bävar ögonblicket
när allt är hopplöshet
jag fruktar att bevittna
fullständig maktlöshet 

När hoppets ljus är allting
din skrämda blick vill se
men jag får slå ned blicken
för inget finns att ge

@JessicaMarieOlsson 2019

Önskedröm

I midvinternattens svarta sky
ser stjärnorna ut som kristaller
tusen och tusen, i evig tid
ser du en stjärna som faller?

Viska i tysthet din önskedröm
och känn vad ditt hjärta behöver
kanske en dag så slår drömmen in
men lev inte blott där framöver

I midvinternattens mörka stund
i dunklaste vinterkvällen
tänder vi ljusen och värmen sprids
kring brasan, vid spiselhällen

Famna varandra när kylan rår
stanna i stunden så stilla
dela en tanke, en önskedröm
det största, det finns i det lilla

@JessicaMarieOlsson2018

#vibergförlag
www.facebook.com/jessicasdikter
www.instagram.com/jessicasdikter

Hjärtan kvar att nå

Så mycket kvar att göra
så mycket kvar att se,
så många ord att säga
och kärlek kvar att ge.

Hur länge jag än lever
är livet alltför kort
att hinna allt jag önskar
att slippa välja bort.

Ju fler av livets dagar
som går och är förbi,
ju större blir min ängslan
att nåt ska utebli.

Så mycket kvar att finna
så mycket kvar att få,
så många ord att skriva
och hjärtan kvar att nå.

JessicaMarieOlsson2017

Årets helg

Våren- årets fredag

              så oförbrukat fri                

Allt är ännu ogjort

vadhelst kan ännu bli

Sommarn- årets lördag

förgängligt underbar

Vill spara och bevara

förgäves hålla kvar

Hösten- årets söndag

en skön melankoli

Vemodiga känslor

att snart är allt förbi

Vintern- årets nätter

en dvala mörk och lång

Fjärilslikt jag väntar

på liv i min kokong

©JessicaMarieOlsson2017

Du kom tillbaka

du kom tillbaka
jag visste väl det
att glimten i ögat fanns kvar

du kom tillbaka
jag visste väl det
att du inte var onåbar

nu dröjer du kvar i min närhet
nu delar du tankar och tid
nu öppnar du dörren till världen
nu ser jag din sinnesfrid

du kom tillbaka
jag visste väl det
att pojken du varit fanns kvar

du kom tillbaka
jag visste väl det
att din livslust var ohejdbar

©JessicaOlsson2016

Låt varje hopp få gro

Ljus kan bli till mörker

så obönhörligt fort

och allt som verkat litet

blir uppslukande stort

Tiden blir en fästning

där varje litet val

är inlåst och förstenat

och göder samvetskval

Minnesbilder spelas

på nytt och om igen

i drömmar och i tankar

betvivlas sanningen 

Mörkret verkar evigt

och ljuset fjärran bort

glädjen oåtkomlig

så obeständigt kort

Bevara då en ljusglimt

låt varje hopp får gro

längst in i all förtvivlan

finns frön av framtidstro
©JessicaMarieOlsson2015

Allt är inte sockersött

allt är inte sockersött,
fjäderlätt, rosenrött  
allt går inte som en dans
idyllen brister någonstans

allt är inte mys och pys
gulle-dig och fredagsmys
allt går inte som på räls
nog händer det att tårar fälls

bråk och tjafs och hårda steg
en blick så vass, en mun som teg
allt har inte sagoslut  
ibland så längtar hjärtat ut

tjat och gnäll och ekorrhjul  
stök och bök och vardagsstrul
egentid som aldrig finns  
förälskelse man bara minns

nej allt är inte rosenrött,  
fjäderlätt, sockersött  
allt har inte guld i mund
jag älskar inte varje stund

men glimtar finns av lyckorus
ömhetsblick och glitterljus
trygghetslugn och vardagsro
det ljuset ger mig kärlekstro. 

©JessicaMarieOlsson2012

Hur många?

Hur många?
På hur många foton
finns jag
i främmande hem
fångad i förbifarten
bakom någon ovetande?

I hur många rader
finns jag
beskriven och nämnd
mind där med blyertspenna
gömd i någons diktsamlingar?

Och hur många andra
finns här
på foton och film
glömda i byrålådor

alla lika oanande?